Monday

Krigets olika ansikten...


Walking and walking
Thinking on my feet
Anything can happen in the city but you
Can't sit down

Building to building
Shelt'ring from the sky
Knowing there's somebody in this street
Who could change my life

You can try on anything for free
Pick up anything you need
And I'm wishing you were here with me
Walking on a city street

Vågorna slungas in från horisonten. Solen går ner med dånet av vatten mot den bruna sanden. Jag sätter en foten framför den andra. Tänker. Låter tankarna komma. Tänker inte. Greppar dem inte. Låter dem bara studsa, passera, in och ut utan att göra något med dem. Blodet pumpar genom kroppen och snart är löpningens tid till enda i detta Skåne jag under min tid kommit att förälska mig i. De ändlösa vidderna, de skrynkliga männen med smutsiga skärmmössor bakom ratten på sina  traktorer, husen som viskar om en svunnen tid. De har etsat sig fast som vackra ärr.

Timmar blir till dagar som blir till nätter med telefonsamtal, mailkonversationer, mer telefonsamtal, dividernade, förhandlingar och än mer telefonsamtal. En vecka förflyter i ett mobilt kontor med utsikt över klar sensommarluft med saltstänk runt hörnet. Sydafrika börjar pusslas ihop. En annan verklighet. Snart är vi där. Med skottsäkra västar mitt i vad som av omvärlden beskrivs som en krigszon. 

Jag har varit med förut på krigets arena. Men då var sidorna tydligare att förhålla sig till. Det var enklare att förstå vem som var fienden och vem som var räddaren. Nu är marginalerna flytande, gränserna mer luddiga och våldet råare och mer oprovocerat. Människorna spelar flera roller vilket gör det svårare att luta sig mot någon för att söka skydd.

Skåne byts ut mot Stockholm och det omobila kontoret. Och jag dundrar fram som en missil i stadens betongdjungel. Ett annat krig i sig där offren låser in sig bakom tjocka väggar för att undvika upptäckt i ett samhälle där svaghet ses som en defekt. Människor kryssar fram. Många med döda blickar som färdas framåt med samma programvara innanför skinnet. Vi är på väg tillsammans. Mot olika mål med samma förutsättningar. Men jag drömmer mig bort och är inte längre där när en tant trampar mig på foten och svär åt mig och med uppretad stämma säger att jag måste vara snabbare att flytta undan foten nästa gång. Röda linjens tunnelbana vid Mariatorget. Frontlinjen där alla slåss mot alla för att komma ut eller in på tuben. 

Och dör i själen lite åt gången om man inte är uppmärksam.

Ett ställe, en plats. Jag fortsätter att drömma mig bort. Det här är för litet, för otillräckligt och för inrutat.

Samtidigt är hösten i antågande. 
Det är hög tid att röra på sig…

Window to window
Filling in the hours
Catching my reflection in a place I've
Never been before

Crossing the bridges
Leap the river-wide
Knowing that in time I'll arrive on the
Other side

You can try on anything for free
Pick up anything you need
And I'm wishing you were here with me
Walking on a city street

Distans i inlägg: 1363 kilometer
Total distans: 153 351 kilometer