
Men efter att ha bott i Kenya ett tag och precis kommit tillbaka därifrån från ett återbesök har det hänt något. Mina vänner och även mina ovänner för den delen där nere, och alla där i mellan de säger mig hela tiden:
– Relax man, you white people got the watches and we black people got the time.
Så efter att ideligen ha varit den som väntat på människor där nere vid uttalade klockslag, lommat hem och mött den person jag väntat på dagen efter vid uttalad tid har jag ställt om till Kenyansk rutin.
Säga en tid. Kom fyra timmar försent utan ursäkt. Eller kom dagen efter vid utsatt tid så säger du att du åtminstone är där på korrekt tid.
För i början var jag i tid. Och väntade. I timtals och så slutade det alltid på något underligt sätt att jag var den som bad om ursäkt.
Så när klockan är 19.50 borde jag vara på Kontrast och lyssna på föreläsaren. Men istället är jag sittande i en trappa i en konversation om andra saker. 20.50 är jag slutligen utanför galleriet. Mina vänner säger att allt är slut. Så istället går vi och dricker öl.
Som i Kenya. Fast utanför fönstret faller årets första snö och jag har precis fått mitt livs första klocka som en gåva från min far...
Distans i inlägg: 3 kilometer
Total distans: 26370 kilometer