its a hard road a head
and thats a price we pay
so pray for me
and wont you pray for rain
cause there's just the hard road
Vi är där i 48 timmar. Resan är en slags Fear and Loathing i Las Vegas, fast i Addis Abeba. Varje timme är som en livstid. Jag håller mig tillsammans med Magnus som ska vittna. Han är nervös för att han ska säga fel. Jag är nervös för att var på plats. Kanske är det därför vi bestämmer oss för att dela det lilla dubbelrummet hos svenska kyrkan och prata varandra till sömns dagen innan rättegången ska börja.
Vi säger god natt flera gånger men efter någon minut när tystnaden tagit över är det som att den blir oss övermäktig och vi börjar prata igen. Tillslut. När ordförrådet är till ända och sömnen kommer hör jag bara Magnus tunga andetag och vinden som viner mot fönstret. Om några timmar ska jag få se dom, det känns som att kasta sig ut för ett flygplan. Fruktansvärt då jag inte kan föreställa mig hur det kommer att kännas trots att jag målat upp det säkert hundra gånger i vaket tillstånd men även i drömmen. Men fantastiskt när jag väl ser dom.
I drömmen hejar vi på varandra och efter en stund läggs åtalet ner och vi vandrar ut från domstolsområdet som fria bröder i en rättfärdig värld. I verkligheten för vi händerna mot våra hjärtan när vi ser varandra och våra läppar formar stora leenden. Militärerna i mellan oss ser våra känslor, de ställer sig i vägen och ögonblicket är över. I den riktiga världen är lycka inte något som prioriteras i detta land. Men ändå trots denna korta stund av kontakt som vara kanske två sekunder känns det som att hela resan är värt besväret för dessa två sekunder.
Vi har sett varandra. Och jag hoppas när jag åker tillbaka till Stockholm dagen efter att dessa två sekunder på något sätt gett Johan och Martin lite lite mer positiv kraft att hålla ut. Lite mer tro på att de censurerade ordens murar snart faller.
Så att de kan få berätta sin historia utan att någn försöker stoppa dom.
Det fria ordet har aldrig varit så viktigt som nu…
my heart is now the thousand miles away
and i cant look you in the face
to tell you how i miss those days
cause no one knows what tomorrow brings
a bed of roses or some shattered dreams
i would do it all over again
cause there's just the hard road
Distans i inlägg: 11926 kilometer
Total distans: 132652 kilometer